Vision 2020 – skolutveckling del 4

Sjöbo Kommun har har en vision om att vara Sveriges bästa skolkommun år 2020 vilket är en, minst sagt, offensiv målsättning. Detta är ett tydligt ställningstagande för att skolfrågan är prioriterad inom kommunledningen vilket är glädjande för oss som verkar i skolans värld.

”År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. De eftergymnasiala utbildningarna i kommunen håller så hög kvalitet att eleverna är attraktiva på den internationella arbetsmarknaden och har arbete samma dag de slutar skolan.”

Ord kräver som bekant handling. Jag ser en rad förbättringsområden vilka jag under de senaste veckorna fördjupat mig i. Här kommer det sista kapitlet.

När jag började jobba som lärare för 15 år sedan var det ovanligt med nyrekryteringar. Det var först när Elisabeth pensionerades som det var dags att anställa en ny lärare. Sen gick Liselotte i pension. Under mina första fem år rekryterades två lärare, båda vid pensionsavgångar.

Idag kan man lugnt säga att det ser annorlunda ut. Skolor och arbetslag omformas i en sällan skådad takt. Det är lärarnas marknad på gott och ont. Som lärare kan man idag göra en lönekarriär som bara för några år sedan var omöjlig. Lägg till det lönereformer som splittrar arbetslag och delar in lärare i A- och B-lag. Kvar i bänkarna sitter eleverna och väntar på ännu en ny lärare. I denna karusell av nya lärare gnetar det redan befintliga arbetslaget runt för att försöka få skolvardagen att fungera för eleverna. Då är det ingen självklarhet att man har tid att stötta sin nya kollega, en kollega som i bästa fall är utbildad och behörig.

Hur skapar vi förutsättningar för våra nya kollegor?

SKOLUTVECKLINGSMÅL 4 – Stöd till nyanställda

När skolutvecklingsmål 1, 2 och 3 är verksamt i kommunen har vi redan skapat tydliga ramar som nyanställd att förhålla sig till. Det centrala innehållet är fastställt och det finns en röd tråd att följa.

Jag förespråkar dessutom en utbildningsdag för all nyanställd skolpersonal i början på varje termin. Här får man information om de utbildningssatsningar som är aktuella i kommunen t ex ”Barn gör rätt om dom kan”. Under utbildningsdagen får man som undervisande lärare bekanta sig med mallen för pedagogisk planering (som för övrigt borde vara kommunövergripande) samt hur vi använder den i den dagliga verksamheten.

Vidare behövs utbildning kring våra digitala hjälpmedel. Om man som lärare inte har en medveten strategi och kompetens kring hur vi i klassrummen använder digitala hjälpmedel vågar jag påstå att det för många elever är direkt kontraproduktivt för deras inlärning. Det behövs också en introduktion till rent administrativa redskap, t ex edwise.

Vill vi utbilda, utveckla, inspirera och i slutändan behålla våra lärare behöver vi också ta hand om och förenkla vardagen för våra lärare. Alla lärare.

Vision 2020 – skolutveckling del 3

Sjöbo Kommun har har en vision om att vara Sveriges bästa skolkommun år 2020 vilket är en, minst sagt, offensiv målsättning. Detta är ett tydligt ställningstagande för att skolfrågan är prioriterad inom kommunledningen vilket är glädjande för oss som verkar i skolans värld.

”År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. De eftergymnasiala utbildningarna i kommunen håller så hög kvalitet att eleverna är attraktiva på den internationella arbetsmarknaden och har arbete samma dag de slutar skolan.”

Ord kräver som bekant handling. Jag ser en rad förbättringsområden vilka jag kommer fördjupa mig i framöver.

SKOLUTVECKLINGSMÅL 3 – bedömningsstöd kopplade till kunskapskraven

Tidigare i veckan skrev jag om behovet av ett tydligt strukturerat centralt innehåll. Nu är det dags att titta närmare på bedömning.

”I lärarens roll ingår att främja, följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och syftar till att kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen.” (Skolverket)

Jag har tidigare propagerat för en läs- och skrivutvecklingsplan. Syftet med den är att genom hela grundskolan få en löpande bedömningsprocess (screening) som tydligt visar elevens nuvarande kunskapsnivå, en summativ bedömning. Utifrån den summativa bedömningen identifierar undervisande lärare tillsammans med elev nästa steg i kunskapsutvecklingen, en formativ bedömning (vad är målet? var är vi? hur når vi dit?). Ett betyg är således en summativ bedömning, en bokstav som visar hur långt eleven kommit i förhållande till kunskapskraven, en bedömning av lärandet. Formativ bedömning bör istället ses som en bedömning för lärandet, BFL. Här kan du läsa mer om bedömning.

Hur kan vi i kommunen skapa en bra och likvärdig bedömning?

  1. Bedömningen överensstämmer med målen

Vad ska eleven kunna och vilka förmågor ska bedömas? En tydlig planering där såväl lärare som elever vet målen är en förutsättning för lärande. Eleverna ska inte behöva fråga ”ska vi kunna detta?”.

  1. Utgår från tydliga bedömningsanvisningar

När bedömningen grundar sig på en ”känsla” vet man att man är ute på djupt vatten. Bedömningsanvisningarna ska i bästa fall vara så tydliga att eleverna själva kan placera in sig i en kunskapsmatris. Min erfarenhet är att välskrivna matriser är en guldgruva när det kommer till bedömning. Har man dessutom kopplat elevexempel till matrisens kunskapsprogression kan man tillsammans med eleverna titta på och jobba med bedömning. Det är ingen tillfällighet att Skolverket pumpar ut bedömningsstöd på sin hemsida. Många lärare är osäkra på bedömning och så som kunskapskraven är skrivna lämnar de stort utrymme för egna tolkningar.

Sambedömning inom nationella prov är ett bra initiativ för rättvis bedömning. Samtidigt är det just dessa prov som har tydligast bedömningsanvisningar. Jag efterlyser sambedömning i ett F-9 perspektiv. Utifrån vilka anvisningar bedömer vi våra elever? Har vi likvärdig bedömning? Ett hedersuppdrag för vissa av kommunens ämneslärare.

  1. Löpande bedömning under arbetsområdet

”Kommer detta på provet?”. Jag anser inte att prov är fel men att enbart ha ett (skriftligt) bedömningstillfälle är inte rimligt. Genom tydliga mål för varje lektion blir varje lektionstillfälle en betydelsefull del av helheten men även en möjlighet till löpande bedömningar. Dessa löpande bedömningar fungerar som små avstämningar för att säkerställa att undervisningen och eleverna är på väg mot målen. Men det fungerar också som feedback kring sin egen undervisning. Har mitt budskap nått fram? Vilka har förstått? Vad behöver jag förtydliga eller fördjupa mig ytterligare i? Kollegiala samtal kring bedömning efterfrågas av många lärare men prioriteras inte vilket är beklagligt.

  1. Varierade bedömningssituationer

Genom flexibla och varierade bedömningssituationer ger vi våra elever chansen att visa sina kunskaper utifrån deras förutsättningar. Det genererar också en mer avslappnad inställning till just bedömning då man som elev vet att man löpande får visa sina kunskaper.

Sammanfattningsvis så är det lättare att bedöma när man vet vad man ska bedöma. Kan man dessutom bedöma utifrån en matris med elevexempel så börjar vi närma oss en likvärdig bedömning. Denna bedömning hade också öppnat elevernas (och föräldrars) ögon kring vad som faktiskt krävs för att nå respektive kunskapskrav. Detta är inget varje lärare har tid eller möjlighet att jobba fram utan detta kan göras av utvalda ämnesutvecklare. Dessa matriser fungerar sedan som bedömningsunderlag för kommunens skolor.

Vision 2020 – skolutveckling del 2

Sjöbo Kommun har har en vision om att vara Sveriges bästa skolkommun år 2020 vilket är en, minst sagt, offensiv målsättning. Detta är ett tydligt ställningstagande för att skolfrågan är prioriterad inom kommunledningen vilket är glädjande för oss som verkar i skolans värld.

”År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. De eftergymnasiala utbildningarna i kommunen håller så hög kvalitet att eleverna är attraktiva på den internationella arbetsmarknaden och har arbete samma dag de slutar skolan.”

Ord kräver som bekant handling. Jag ser en rad förbättringsområden vilka jag kommer fördjupa mig i framöver.

SKOLUTVECKLINGSMÅL 2 – Centralt innehåll: när läser vi vad?

Det handlar egentligen om tydliga ramar. Spelar det någon roll om man läser t ex ”magnetism” i årskurs fyra eller sex. Det var en retorisk fråga. Det spelar roll. Särskilt idag när omsättningen på elever och lärare är större än någonsin. Som nyanställd lärare i kommunen vill du veta vilket centralt innehåll du behöver anpassa din undervisning till. Idag finns ingen kommunövergripande struktur att hålla fast vid. Hur och när man väljer att behandla det centrala innehållet inom respektive ämne är upp till varje skola och lärare. Vill vi i kommunen ha en likvärdig utbildning behöver den vara just likvärdig. Nedan ett exempel på hur det rent praktiskt skulle kunna se ut  i ämnet fysik. Den vänstra bilden (tryck för förstoring) visar vilket centralt innehåll (kopplat till kunskapskraven) som avhandlas i år6, den högra i år4. (sammanställt av Allan Larsson, Skellefteå).

 

Varför spelar det roll?

  1. Ur ett lärandeperspektiv handlar det om att säkerställa att nå kunskapskraven inom respektive ämne. Jag har sett exempel på hur olika lärare på samma skola, inom samma årskurs och ämne läser liknande tema men med olika centralt innehåll.

Genom en kommunövergripande ”innehållsförteckning” har undervisande lärare ett tydligt planeringsunderlag att förhålla sig till där det centrala innehållet är givet. Tydliga ramar. Likvärdighet.

  1. Sett ut ett elevperspektiv är fördelarna detsamma. Dessutom minskar sannolikheten att elever missar kunskapskrav eller till och med läser samma två gånger vid ett lärar- eller skolbyte. Tydliga ramar. Likvärdighet.

När jag i olika forum för fram ovanstående förslag beskylls jag ibland för att begränsa pedagogernas handlingsutrymme. Kritiken kommer inte från lärarna själva utan hörs från skolledning. Som lärare har jag svårt att förstå varför detta skulle vara problematiskt. Utifrån det centrala innehållet kan lärare fortfarande sätta sin unika prägel på planering och undervisning. Som ny lärare i kommunen hade det fungerat som ett stöd i planeringen. Den röda tråden för varje ämne blir tydligt dokumenterad. Tydliga ramar. Likvärdighet.

Min bild är att lärare vill ha mer styrning, inte mindre. Jag är dessutom övertygad om att det höjer såväl kvalité som måluppfyllelse för våra elever. Jag är förvissad om att vi från statligt håll kommer se mer stöd och bedömningsunderlag till kommunerna just för att öka likvärdigheten i skolan. Det handlar inte om att lärare inte klarar av sitt uppdrag utan det handlar om att lärare är utelämnade till sig själv och sina kollegor för att skapa struktur i sin undervisning. Detta är inte hållbart. Tydliga ramar. Likvärdighet.

Dessutom är det i allra högsta grad snabbt genomförbart, sätt en ämneslärare (försteläraruppdrag) på uppgiften. Låt förslaget cirkulera som remiss. Besluta.

 

 

 

Vision 2020 – skolutveckling

Sjöbo Kommun har har en vision om att vara Sveriges bästa skolkommun år 2020 vilket är en, minst sagt, offensiv målsättning. Detta är ett tydligt ställningstagande för att skolfrågan är prioriterad inom kommunledningen vilket är glädjande för oss som verkar i skolans värld.

”År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. De eftergymnasiala utbildningarna i kommunen håller så hög kvalitet att eleverna är attraktiva på den internationella arbetsmarknaden och har arbete samma dag de slutar skolan.”

Ord kräver som bekant handling. Jag ser en rad förbättringsområden vilka jag kommer fördjupa mig i framöver.

SKOLUTVECKLINGSMÅL 1 – Kommunövergripande läs- och skrivutvecklingsplan

Kommunen är i behov av en gemensam läs- och skrivutvecklingsplan för att säkerställa att samtliga elever erbjuds en gynnsam läs- och skrivutveckling samt för att öka likvärdigheten och måluppfyllelsen i kommunen. Idag har vi i kommunen många olika parallella system och ett stort mått av oordning. I planen bör det finnas en screeningplan som löper från F- 9. I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagliga arbetet. Vidare finns också i screeningplanen förslag på verktyg för ett diagnostiskt arbetssätt samt normerade tester.

Genom ett diagnostiskt arbetssätt, där elevens kunskapsnivå regelbundet utvärderas mot klart uppställda mål underlättar vi för lärarens formativa bedömning av samtliga elever vilket är ett kraftfullt redskap för ökad måluppfyllelse. Genom en läs- och skrivutvecklingsplan fångar vi snabbare upp elever i behov av särskilt stöd samtidigt som skolan direkt sätter in stödundervisning som vilar på vetenskaplig grund.

Idag finns brister i likvärdigheten då det mellan kommunens skolor finns stora skillnader kring undervisning, bedömning, extra anpassningar och särskilt stöd. En genomarbetad och väl implementerad läs- och skrivutvecklingsplan är ett nödvändigt verktyg för att kvalitetssäkra elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling. Som lärare inom det mobila skolteamet, som arbetar mot kommunens samtliga kommunala grundskolor, ser jag tydligt de negativa effekterna av nuvarande brist på samordning.

 

 

 

 

 

Webbaserat studiepaket NPF

Spsm satsar på kompetensutveckling och har framställt ett studiepaket som ”vänder sig till alla som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sitt pedagogiska arbete. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter.”

”Studiepaketet är en introduktion för alla pedagoger som har behov av att utveckla kompetens om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.”

 

Arbeta med språkstörning

Spsm har släppt en bra skrift kring elever med språkstörning. I materialet får du konkreta tips kring hur du som lärare kan anpassa lärmiljön samt kompensera för elevens bristande förmågor. Hämta materialet här.

Vad är en språkstörning?

Vid språkstörning är elevens språkförmåga påtagligt nedsatt jämfört med andra jämnåriga. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder. Det är en funktionsnedsättning som ser olika ut för olika barn.

Elever med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. En grav språkstörning innebär omfattande svårigheter att förstå och eller göra sig förstådd.

Vanliga konsekvenser vid språkstörning är att ha

  • en långsam språkutveckling
  • svårigheter att lära sig nya ord
  • svårt att göra sig förstådd, även för närstående
  • begränsad språkanvändning
  • nedsatt språkförståelse.

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är elevens mest framträdande funktionsnedsättning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.

Källa: spsm.se